Historiska kvinnor

Förra veckan släppte Dagens Nyheter en granskning de gjort av svenska skolors historieböcker, en granskning som visar att kvinnor i snitt bara utgör 13 procent av alla personer som nämns. Och antalet namngivna kvinnor minskar i kapitlen om 1900-talet. I läroboken Prio Historia (som elever som går i årskurs 8 läser) finns fler namngivna nazister än kvinnor. 31 nazister och 21 kvinnor.

bild 1

DN kommer egentligen inte med någon nyhet. Att kvinnor saknas i våra historieböcker har vi ju alltid kunnat se och 2010 gjorde även Ann-Sofie Ohlander, professor emerita, en liknande granskning med ungefär samma resultat som DN.

Det som dock är nytt är att vi inte längre ser på kvinnors frånvaro i historiebeskrivningen som något vi ska acceptera. Argument som ”Alla kungar var ju män” och ”Makten har ju historiskt legat i männens händer” och ”Män bestämde förr, men det var då! Nu har ni kvinnor chansen” håller helt enkelt inte.
Det många har börjat tycka är att historiebeskrivningen är vinklad och subjektiv. Kungar och deras krig har fått överdrivet mycket uppmärksamhet i böckerna. Varför ska ens så mycket fokus ligga på dem som har haft makt och kapital? Och inte på andra aspekter av samhällsutvecklingen? Vi vet i dag att samhället inte bara förändras av personer som Bill Gates och Putin. Så varför förstår man inte det om vår dåtid?

bild 2

Jag tror att en annan anledning till att många inte längre accepterar att böckerna är så manligt präglade är för att vi i dag värderar kvinnliga egenskaper och kvinnliga gärningar på kvinnliga arenor, högre.

 

Ibland dyker det upp en länk på min Facebook om en kvinna som gjort något förr i tiden och då känner jag alltid ”Varför lärde jag mig inte mer om henne i skolan?! Hon är ju hur cool som helst” och det har nog att göra med att de som skrivit historieböckerna inte tyckt att hennes gärning är lika viktig som exempelvis ett krig. Så det handlar alltså inte bara om att lyfta kvinnor som tagit sig in på manliga arenor (som första kvinnliga piloten, kvinnor som krigat osv) utan det handlar också om att vi börjar värdera vad som hänt på kvinnliga arenor och förstår att det också har haft en betydelse. Även om kvinnor inte haft rösträtt eller inte fått komma ut på arbetsmarknaden, har det ändå hänt grejer där!

kvinnoteknik_600

Så det är kanske inte helt fel att begära att gamla historieböcker kastas och nya skrivs, och att det i dessa nya måste vara 50/50. Men det kan ju ta ett tag så medan vi väntar kan vi köpa den nya tidningen Historiskan som precis lanserats. Och på tidningen Driv Egets hemsida kan vi läsa om 31 kvinnliga entreprenörer. Och på tidningen ny Tekniks hemsida kan vi läsa om kvinnor som haft betydelse för mänsklighetens tekniska framsteg.

Om Leone Milton

Gör: Journalist, debattör och moderator. Intresse: Umgås med mina hundar, fotbollslaget HIF, mitt jobb, inreda nya lägenheten, resa, skoja och skratta. Hjärtefråga: Skapa bättre förutsättningar för unga tjejer att växa upp till starka och lyckliga individer. Bland annat genom att jobba mot sjuka skönhetsideal och kämpa för jämställdhet. www.leonemilton.se
Det här inlägget postades i 1.6miljonerklubben, 1.6miljonerklubben, 2.6miljonerklubben, 2.6miljonerklubben. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *